torsdag, juli 09, 2009

San Diego

Nu har vi kommit till ett hett Las Vegas, 105°F (40,5°C). Vi hade inget trådlöst internet och ingen TV på vårat hostel i LA så vi har hamnat lite på efterkälken med rapporterna. Frihet från TV och internet var ganska skönt och vi slapp allt ståhej runt Michael Jacksson.

Efter vår första natt i San Diego vaknade vi upp till strålande väder; fläktande vindar och 25°C. Vi hade tänkt fira amerikanarnas nationaldag med en slapp dag på stranden. La Jolla [lə-hoy-ə] som ligger lite norr om de riktiga turiststränderna blev vårat mål. Stadsdelen huserar mestadels välbärgat folk (det var även hit Carl Hamilton flydde och bosatte sig, i den sista av Guillous böcker i Hamilton-serien) och framför strandvillorna stod den ena exklusiva bilen efter den andra. Efter en ganska kort stunds letande efter parkering kom vi ned till strandpromenaden.


Det var ganska gott om människor som tagit sig till havet, men på den lilla stranden vi hittade var det inte speciellt trångt. Det verkar som om amerikanarna är lite badkrukor och inte så mycket för att ligga på stranden och pressa. Just denna strand är för det mesta stängd eftersom den var hem för en koloni sälar, men av någon anledning var den öppen just denna dag. En säl låg helt orädd på en sten vi ett par meter från stranden, medan några andra kunde vi skymta på behörigt avstånd ute i vattnet.


Vi slappade på stranden hela dagen, med undantaget en kort vända upp till byn för lite lunch. Inget bad blev det i det inte speciellt varma havet, men däremot är Kalle stolt över att meddela att ’Madame Terror’ (Guillou-bok som utspelar sig efter Hamilton-serien) tillslut är besegrad.


På kvällen käkade vi dagen till ära en klassisk amerikans middag på ett steak house nära vårt motell. Natten avrundades med Budweiser, chips och bröderna Cohen-film på TV. ”Burn after reading” var en strålande film i samma anda som ”The Lady Killers” och ”Intolerable Cruelty”.

Den andra dagen i San Diego var vigd åt Sea World, en djur/nöjespark med inriktning på marina djur, en knapp mil från vårt Motell. Inträdes- och parkeringsbiljetter hade vi köpt på nätet dagen innan för att slippa krångel när vi kom dig. Vad som däremot krånglat var att motellet inte kunnat skriva ut våra biljetter (vilket de lovat). Med oro över att Sea World inte skulle nöja sig med vårt ordernummer (eftersom deras telefonsupport bara hade öppet på kontorstid), begav oss iväg tidigt till ett internetcafé. Väl där hade ägaren stuckit iväg ”10 minuter” och lämnat övriga besökare inlåsta. Efter en dryg halvtimmes väntan lyckades vi äntligen navigera oss igenom rätt menyer på Sea Worlds support och de kunde lugna oss med att vårt ordernummer räckte.


Vi hängde på låset och kunde till en början ströva omkring ganska ostört. Under dagen avverkade vi späckhuggarshow, sjölejonshow och delfinshow. Där emellan kollade vi pingviner, belugavalar, valrossar, sjökor, havsuttrar, havssköldpaddor, flamingos, och diverse fiskar.


Hos sjölejonen var det ett herrans liv. Här kunde besökarna köpa fisk som de fick mata sjölejonen, och även några sälar, med. Genom åren har sjölejonen uppenbarligen lärt sig att den som skriker högst får mest mat. Med åren har utvecklingen hos Trutar och "Snowy Egret" inte heller stått stilla utan de har lärt sig både fånga fisk i luften och plocka den ur händerna på inte så uppmärksamma turister som står och retar sjölejonen. En kul syn.


Showerna var välregisserade med många inslag av humor. Innan späckhuggarshowen bjöds vi på ett fint stycke amerikansk patriotism när alla i publiken som tjänstgör eller har tjänstgjort i amerikanska Armén/Flottan/Flygvapnet/Marinkåren/YouNameIt ombads ställa sig upp för att motta publikens jubel som tack för sina insatser för demokrati och frihet… Ett delmål med showerna verkade annars vara att få publiken på de 10 främsta raderna att bli så blöt som möjligt. Givetvis såldes ponchos innan föreställningen till finfina priser.


Efter Sea World fixade vi med våra foton, skrev om vår resa från San Francisco till San Diego och tog en promenad för att kolla på det dagliga Sea World fyrverkeriet.

6 kommentarer:

Mamma E sa...

Grattis till avslutning av Hamilton. Skönt att ni har tur med vädret. Mycket regn och åska i Sverige men inte på Smögen. Vi får vattna dagligen.

Annica och Emil sa...

Hahaha den Amerikanska demokratin jo jag tackar ja hahahaha

Shit va Emil blev impad av bilden på späckhuggaren.

Njut vidare, det är så roligt att få se och läsa om det ni tar er an.

puss å kaka

Annica och Emil sa...

menade givetvis inte demokratin...utan patriotismen hahahaha

Emelie sa...

Ni är fantastiska på att skriva och berätta om vad ni upplever. Det känns nästan som om man vore med er.

I Nacka regnar det för fullt idag, då får man passa på att göra allt det där som man tänkt under året att man ska hinna med.
Nästa vecka blir det Varberg ett tag och sedan avslutar vi med Kroatien.

Kram till er från lediga Emelie
David hälsar säkerligen från jobbet

Unknown sa...

Hej på er!

Jag såg också "burn after reading" nyligen, kul med Brad Pitt tyckte jag.

Ni verkar ju ha super, helt klart avundsjuk. Cool späckhuggare...
Ni står väl upp om dom sjunger nationalsången? Eller ni kanske ska göra en Borat?

Här i ostsverige varnar SMHI för att regnet kan störa samhällsfunktioner (färjan till Gotland) och Rocky i DN handlar om hans roadtrip i USA...

Annars är här lugnt, jag har ett jobb på lut till hösten och sommarlov tills dess.

Fortsätt rocka i staterna.
Johanna hälsar.
Stora kramar.
/Olof

Stefan Almqvist sa...

Tjabbaläget! Måste bara ge kudos till bilderna, grymt snygga! Skoj läsning också, blir fett avis! Skönt att ni har det bra, keep on truckin'!